1. Jenny Berthelius' bidrag till 1971 års utbud kan ses som en fristående uppföljare till Mannen med lien från föregående år, och kvaliteterna går igen, vilket renderar fyra förstoringsglas åter en gång.  Kommissarie Sanger verkar i praktiken ha adopterat lilla Nen, men är det kanske flickans faster Jenny som är hans verkliga intresse?  Hur som helst förekommer Sanger ofta i Jennys omgivningar, till exempel vid den lilla fest som arrangeras i det lätt bohemiska sällskap där hon tillbringar sommaren.  Lyckat kan arrangemanget kanske inte kallas – alltför många av gästerna har lite för mycket emot varandra – men alla snubblar hem var till sitt när vinet är slut.  Utom en. 

    Tidsandan får goda betyg här: förutom markörer som spårvagnstrafik i Malmö (linje 4 var den sista som lades ner, 1973) får Sanger chansen att besöka nymodigheten porrklubb på Västergatan 10 (knappast samma hus längre!), och somliga av festdeltagarna är amerikanska desertörer från Vietnamkriget som tog slut 1975. Många plus för eskapisten alltså, och att gåtan inte hör till de svåraste kan tas med jämnmod.  Läs, och sänd en tanke till fru Berthelius!  Nittioett, på det nittioandra :-)
    0

    Lägg till en kommentar

  2. Poirot var inte en helt nyskapad figur år 1924 – redan 1920 utkom The mysterious affair at Styles – men ändå känns belgaren här lite ofärdig.  Åtminstone delvis handlar det säkert om formatet: som tidigare konstaterats ger novellen inte tillräckligt utrymme för författaren att spela ut personer och teorier mot varandra, och när gåtan verkar mindre komplicerad och lösandet mera rättframt interagerar Poirot inte lika livligt med bifigurerna, och därigenom går en humorkälla förlorad. 

    Men tidsförankringen kan man inte klaga på.  War stories från kriget (det första), börsjobbare som höljer sina hustrur i juveler, adliga personer med dåliga affärer, och så lite egyptisk mystik därtill: Lord Carnavon, som deltagit vid öppnandet av Tutanchamons grav, hade hastigt gått bort under 1923 och pressen frossade i Mumiens Förbannelse.  Kanske var det King Tut som väckte Christies eget intresse för mellanöstern-arkeologi?  Hur som helst följde hon sedermera sin andre man på hans expeditioner och förlade historier till Mesopotamien och Jordanien samt, förstås, även en till elfte dynastins Egypten

    Så betyget? Tre förstoringsglas är nog rätt.  Lättare läsning utan större pretentioner, men habilt utförda och med det bekantas trygghet i en stormig värld. Inte fel.

    0

    Lägg till en kommentar

Programförklaring
Programförklaring
Vi har nog alltid läst mycket (och inte alls bara deckare).


På deckarsidan består samlingarna mer av arv och antikvariatsfynd än av nyare alster. En viktig grundplåt var pappas/svärfars hyllmetrar som vi bevarar och förmerar efter förmåga. Vi samlar inte seriöst, jagar inte förstaupplagor eller så, och skicket på en del av våra volymer vittnar om flitig läsning av generationer av inregnade semesterfirare.


Vad vill vi finna när vi öppnar en deckare? Vi tror de positiva egenskaperna är desamma som i annan skönlitteratur (även om balansen kan vara annorlunda): psykologiskt trovärdiga personer; "sense of place" och även "sense of time"; och ett gott språkbruk. Så behövs det förstås en gåta, eller åtminstone ett brott, annars blir det liksom inte nån deckare utan nån annan slags roman istället. För att mildra detta i verkligheten otäcka element gör ett visst mått humor god tjänst. Det handlar ju trots allt mest om underhållning, om eskapistisk flykt till andra orter, tider och sammanhang än de vanliga.


Namnet? Inspirationen kommer förstås härifrån, men ifråga om seriositet, uppdateringsfrekvens och (ärligt talat) läsvärde kommer vi aldrig att närma oss. (Nä, en deckare behöver inte alls vara käck, men vi kom inte på nåt bättre.)

Bloggarkiv
Om oss
Om oss
Partille, Sweden
Löser gärna mordgåtor en stund på kvällen, på semestern, under julledigheter och på resor.
Kategorier
Kategorier
Läser in
Temat Dynamiska vyer. Använder Blogger. Rapportera otillåten användning.